Heavenorshell
RSS
  • Start
    • Webbkarta
  • Fossilgas
  • Riskerna
  • Vem bestämmer
  • Shell i Skåne
    • Detta har hänt
    • Sjöbo
    • Hörby
    • Tomelilla
  • Nätverket
    • Vilka vi var
    • Fler som stöder oss
    • Historia
  • Pressrum
  • Heavenorshell > Frågor och svar

Men om det finns gas och Shell bestämmer sig för att utvinna gasen. Vem ger då tillstånd till själva exploateringen?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Även detta beslutet går över huvudet på de som är mest berörda av verksamhetens negativa effekter. Bergmästaren är åter inblandad.
Läs mer

Men man måste väl kunna lita på att miljödomstolen stoppar detta om det finns risker?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Tillståndet för borrning i Hallandsåsen togs på samma sätt i Miljödomstolen. Man godkände tunnelbygget som snart visade sig bli en av decenniets största miljökatastrofer.
Läs mer

Hur går det till att provborra ner till ca 1000 m djup i Skåne?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Ett borr, som sparar en cylinder av alunskiffern arbetar sig igenom ca 80 m skiffer och efterhand tar man upp cylindrarna eller de så kallade borrkärnorna som skickas för analys till ett laboratorium.
Läs mer

Finns det några risker med provborrningen?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Shells konsult, som gjort arbetsplanen, visar upp en lista med 40 riskfyllda moment som kan uppstå vid en provborrning och föreslår hur man ska ta hand om dessa om något händer. Shell själva förnekar inte att risker finns.
Läs mer

Hur sker gasutvinning i andra delar av världen?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Shell är engagerade i gasutvinning på många håll i världen. Man vill gärna hänvisa till holländska Groningen och visar bilder på små ovanjordiska anläggningar i jordbrukslandskapet. Man är också delägare i gasfält i USA och andra länder.
Läs mer

Hur ser det ut i Groningen?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: I Groningen borrar man i en relativt porös sandsten på stort djup. För att minska antalet borrhål på ytan borrar man först vertikalt ner till gasförande lager och sedan horisontellt åt olika håll.
Läs mer

Hur ser det ut i till exempel Pinedale i USA?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Ett normaltstort gasfält på högplatån öster om Klippiga bergen omfattar ca 170 kvadratkilometer mark och innehåller bortåt 4000 borrhål på 200 m avstånd från varandra.
Läs mer

Vilken påverkan på marken ger detta?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: När borrarna har gjort sitt finns det kvar en mindre industritomt med rörinstallationer, reningsanläggning för gasen, en slambassäng för vätskor som ska köras till reningsverk, pipelines för transport av gasen samt vägarna för underhåll.
Läs mer

Vilken påverkan på luften ger verksamheten?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Att borra ett hål under några veckor förbrukar lika mycket diesel som ett normalstort svenskt jordbruk använder under 30 år.
Läs mer

Vilken påverkan har man noterat på grundvatten och andra vattenresurser?

Av Anita Ullmann Kradjian den 7 februari, 2011
SVAR: Det största problemet är när man spräcker sönder den gasförande bergarten med frackingmetoden. Då pumpas stora mängder kemikalieblandad vätska ner i borrhålet under så stort tryck att berggrunden spricker upp längs borrhålet.
Läs mer
Sida 2 av 3«123»
  • Kategorier

    • Senaste nytt
    • Pressmeddelanden
    • Nyhetsbrev
    • Frågor och svar
    • Mediabevakning
    • Tyck till
  • Galleri

    borrplats_horby_03, Foto: Kicki Myrberg borrplats_horby_07, Foto: Kicki Myrberg borrplats_horby_22, Foto: Kicki Myrberg borrplats_horby_27, Foto: Kicki Myrberg

Miljöorganisationer

  • Naturskyddsföreningen
  • Världsnaturfonden
  • Greenpeace
  • Fältbiologerna
  • Jordens vänner

Delicious

Delicious

Besök gärna vår länksamling på Delicious.

© 2014 HeavenorsHell Upphovsrätten till alla bilder på denna webbplats ägs av fotograferna.