Begreppet bergmästare låter inte bara ålderdomligt, dess maktposition kan utan vidare jämföras med forna tider då kungen hade makten över hela riket och ingen kunde säga ifrån.

Titeln bergmästare förekom redan under medeltiden, medan den svenska statliga organisationen för frågor om gruvverksamhet och bergsbruk har anor från 1600-talet.

Bergmästaren leder myndigheten Bergsstaten. Den är ett särskilt beslutsorgan inom Sveriges geologiska undersökning, SGU, med uppgift att bland annat handlägga och besluta i ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral enligt minerallagen. Bergsstaten har två kontor. Huvudkontoret finns i Luleå och ett lokalkontor finns i Falun.

I princip har vi idag samma situation som på medeltiden. Bergmästarens beslut över undersökning och utvinning av mineraler går inte att föra talan mot, oavsett om det är en berörd person, kommun eller ett helt län. Läs mera under kategorin Tankar kring minerallagen.

Undersökningstillståndet i Skåne utfärdades av bergmästaren Jan-Olof Hedström. Han har nu gått i pension och regeringen utsåg i juli 2010 Åsa Persson som tills dess arbetade som specialist på fastighetsrätt på LKAB:s dotterbolag Fastighets AB Malmfälten (FAB) som ny bergmästare.

Med den makt och stora inflytande på vidsträckta områden som positionen innebär borde det vara en nödvändig kvalifikation att även ha någorlunda kännedom om miljöpåverkan från utvinningsindustrin.

Om Shell en dag ansöker om utvinning hoppas vi att Åsa Persson har kunskap om hur Skånes landsbygd ser ut. Vi lever i ett rikt kulturlandskap där jordbruk och turism är långsiktiga och viktiga näringar som inte gynnas av kortsiktig gasexploatering. Vi vill lämna över ett landskap utan fossila gasfält till framtiden och satsa på förnyelsebar energi.